hannathelenius

                            

Idag kände jag för första gången på länge att jag verkligen saknade fotbollen. Jag var ute och sprang då jag kom ner till en idrottsanläggning. (En gräsplan, en grusplan, en "travbana" och en liten läktare). Jag kollade på grusplanen och kände verkligen hur mycket jag saknade att komma ut på försäsongen med underställ, shorts, t-shirt och pannband eller nåt för att sedan köra en sån träning där man blir riktigt svettig. Efter att skapat bilder i mitt huvud hur vi springer omkring där med robban och thomas skämtande på sidan kollade jag på gräsplanen och då blev saknaden ännu större.
Jag kommer ihåg alla de gånger vi cyklat ut till torvallen på somrarna, skrattat och flamsat i omklädningsrummet tills träningen startat. Man hoppades alltid innerst inne att det skulle bli någon rolig skottövning. Kanske en sån då thomas alltid dansade och sjöng "över staketet"  när man sköt över, vilket de flesta gjorde när de tog i riktigt hårt. Hade man riktigt tur så avsutades träningen med fotbolls-tennis. Det var iofs mest mot slutet av säsongen men det var alltid lika kul.

Jag kom och tänka på alla roliga cuper och läger man varit med om med laget och J/H laget. Gothia, dana, stockholmsresan och såklart storsjöcupen på den gamla tiden. Vi hade så härlig sammanhållning i vårt lag och jag älskade verkligen fotbollen över allt annat. Det var då man träffade alla och jag har så många underbara minnen tack vara fotbollen.
Kommer ihåg hur alla föräldrar stog och sjöng hejarramsor på sidan under matcherna, mamma Ulla och Kerstin hördes ofta mest. Jag tänkte tillbaka på allt vi varit med om tillsammans sedan vi var 7 år och började spela och önskar ibland att man kunde spola tillbaka tiden. Jag vill sitta där i gräset igen och snöra på mig fotbollskorna med det där riktiga suget att springa ut på planet och ge gärnet. Och alla kompisar omkring som peppade varanda. Jag saknar de vi var!